Avel och hälsoprogram för fransk bulldog – RFG-testet och avelskrav

Obligatoriskt andningstest sedan 2025

Sedan 1 januari 2025 krävs ett godkänt resultat i RFG-Scheme (Respiratory Function Grading Scheme), en standardiserad andningsundersökning, för att en fransk bulldogg ska få användas i avel i Sverige. Kravet är en direkt respons på rasens kända BOAS-problematik och ett försök att över tid avla fram hundar med bättre andningsfunktion. Storbritanniens motsvarighet, utvecklad tillsammans med University of Cambridge, finns beskriven hos The Kennel Club UK. Vill du veta exakt hur testet går till och vad graderingen 0–3 betyder, se min genomgång av RFG-testet steg för steg.

Fransk Bulldogg Klubbens avelskrav

Utöver andningstestet har den svenska rasklubben (FBK) satt upp ytterligare kriterier för rekommenderad avel: avelsdjur ska vara minst 24 månader gamla, ha lägst kvalitetsbedömningen ”Good” efter 15 månaders ålder, ha friska knäleder vid patellaundersökning (patella = knäskål; undersökningen kontrollerar om knäskålen kan glida ur led), och sakna hjärtblåsljud. Inavelsgraden (ett mått på hur nära släkt föräldradjuren är) för en enskild parning får inte överstiga 6,25 procent, och en tik får högst para sig fyra gånger under sin livstid. Efter ett andra kejsarsnitt tas hon ur avel permanent. Dessutom gäller en s.k. matadoravelsspärr: ett enskilt avelsdjur får under sin livstid inte vara förälder till fler valpar än 25 procent av rasens genomsnittliga årliga registreringar de senaste fem åren. Regeln ska förhindra att en enda populär hane eller tik dominerar rasens genpool och smalnar av den genetiska variationen, även om varje enskild parning för sig håller sig under 6,25-procentsgränsen för inavelsgrad. Fullständig avelsstrategi finns hos FBK.

Vad seriös avel prioriterar

FBK:s hälsoprogram lyfter fram flera hälsoområden i avelsarbetet, bland annat andningsproblem, ögonskador, allergier/hudproblem, ryggproblem och patella, utan att ange någon inbördes rangordning mellan dem. Ytterligare en detalj värd att känna till: hundar med generell demodicos (kvalster som orsakar utbredd hudsjukdom) omfattas av avelsförbud.

Så känner du igen en seriös uppfödare

Kombinationen av krav gör det möjligt att som köpare ställa konkreta frågor till en uppfödare: finns ett godkänt RFG-resultat, är föräldradjuren knä- och hjärtundersökta, och är valpen minst åtta veckor vid leverans med fullständig hälsodokumentation? FBK:s egen genomgång av vad du bör tänka på vid valpköp är en bra utgångspunkt, liksom klubbens uppfödarlista över registrerade medlemsuppfödare, som du hittar via samma sida om valpköp.

Hälsokrav i grannländerna

Sverige är inte ensamt om skärpta krav, och inte ens först. Norsk Kennel Klub införde BOAS-gradering redan 2019, sex år före det svenska RFG-kravet, i samarbete med samma Cambridge-forskning (Dr. Jane Ladlow) som ligger bakom både det norska och brittiska testet. Testet utförs av NKK-certifierade veterinärer, och den norska rasklubben har stort fokus på det i sitt avelsarbete.

Danmark gick ett steg längre och gjorde kravet formellt bindande: sedan den 1 maj 2024 kan valpar hos Dansk Kennel Klub bara stambokföras om båda föräldradjuren har en godkänd BOAS-status (andningstestets gradering, från 0 = fri från symtom till III = kraftigt drabbad), grad 0 eller I, före parning. Grad II och III, liksom hundar som opererats för trånga luftvägar, är avelsförbjudna.

Finska Kennelklubben har nyligen skärpt sitt program ytterligare: det nya jalostuksen tavoiteohjelma (PEVISA, finska Kennelklubbens hälsoprogram med formella avelsvillkor för en ras) för 2026–2030 kräver godkänt BOAS-resultat (högst grad 2) från båda föräldradjuren, utöver undersökning av knäleder, ögon, rygg och hjärta. Om du överväger en valp från ett grannland är det alltså värt att jämföra kraven noga. De skiljer sig i detaljer och skärpningstakt, men den gemensamma nordiska trenden är tydlig: allt striktare krav på dokumenterad andningsfunktion innan avel.